Dokumentation från konferensen Hijab som politiskt motstånd, del 1 av 6
Hijab som politiskt motstånd
När dramatikern America Vera-Zavala hörde en ung kvinna med hijab berätta om sin vardag bestämde hon sig för att skildra den tillvaron på scen. Nu är repetitionerna med pjäsen Svenska Hijabis igång – efter en inledande konferens.
Det är den första söndagen i mars. Snöblandat regn faller från en grå himmel som ligger lågt över Fittja söder om Stockholm. På Mångkulturellt Center hålls under dagen en konferens om muslimska kvinnors situation i Sverige under rubriken ”Hijab som politiskt motstånd”. Konferensen är en del i communityteaterprojektet Svenska Hijabis, som till hösten ska bli en föreställning där en grupp unga muslimska kvinnor som alla bär hijab ska berätta sina historier.
Deltagarna i konferensen består av aktivister och forskare och de är ditbjudna för att berätta om aktuell forskning kring gruppen muslimska kvinnors livsvillkor i Sverige idag, inklusive synen på slöjan, och aktuella projekt. Ett uttalat mål är att bryta med föreställningar om att bära slöja per definition innebär förtryck, något som ofta leder till att muslimska kvinnor porträtteras som offer utan agens.
Det var i arbetet med monologen Etnoporr från 2008 som America Vera-Zavala började intressera sig för hur det är att leva som kvinna med hijab i Sverige idag. Etnoporr är en monolog där huvudpersonen Aisha, som ville vinna Idol och göra sexuell och politisk revolution, gör upp med hur förorten uppfattas och hur människor från förorten bemöts. Vid ett samtal i samband med en föreställning på Pusterviksteatern i Göteborg var det en ung kvinna, som bar hijab, som började berätta om vad hon var med om. Då föddes idén att göra en teater på temat.
En annan händelse som påverkat America Vera-Zavala var berättelserna om hur Säpo behandlar och bevakar muslimer i Sverige i jakten på terrorister. En gång var det en vän till henne, vi kan kalla henne Aisha, som drabbades. Svenska insatsstyrkan och Scotland Yard stormade Aishas lägenhet och beslagtog hennes dator och allt som hade någon arabisk koppling, det vill säga var misstänkt enligt dem. En av poliserna frågade Aisha: ”Vet din bror om att du har västerländska kläder på dig?”
Nu några år senare är det dags för föreställningen Svenska Hijabis. Det är en communityteaterföreställning, något som America Vera-Zavala under de år hon arbetat som dramatiker återkommande gjort. Communityteater är en teaterform där teater blandas med personer som har särskilda erfarenheter som får berätta sin historia. Oftast handlar det om att personer som vanligtvis inte har möjlighet att göra sin röst hörd i offentligheten. Så var det med Leo, den papperslösa pojken som är huvudperson i America Vera-Zavalas förra communityteaterprojekt Rött kort. I pjäsen berättar Leo om sin vardag, som allt som oftast går ut på att varken höras eller synas.
– Det finns en massa stora anledningar till att vi är här med det här projektet idag, som har med världsläget och islamofobi att göra. Tanken med dagens konferens var att det kändes lyxigt att börja en process med fördjupning och samtal. Idag gör vi lite tvärtom mot vad man brukar vara, för ofta sker samtalen efteråt, säger America Vera-Zavala och hälsar välkomna.